Den inre världen?

I programmet Tankar för dagen på P1 talade Lasse Berg, författare, om en studie från University of Michigan som visade att empati människor emellan har gått ned stadigt de senaste 30 åren. Detta kan knappast ha biologiska orsaker utan beror troligtvis på användningen av den där teknologin som ingen vågar prata om.

Folk försvinner in i denna värld som skapas av vem den nu är som talar i "lurarna". Man vågar inte tala om denna värld med mig. I mitt fall så hjälps jag på traven av att folk jag möter spelar en människa som jag anses skall lyda. Själv tror jag att vederbörande bara är ute efter att systematiskt förstöra mina relationer till dem jag känner, eller kände. De gör förmodligen vederbörande en tjänst och väldigt få personer jag mött de senaste 18 åren verkar ha integritet nog att avböja sådana förfrågningar. Det är förstås ett drömläge för en kontrollstat att alla kommunikationer går över en terminal och inte direkt mellan människor. Speciellt som det går att imitera röster. Kanske vet de inte ens vem de gör en tjänst?

Allt som omvärlden blir mindre intressant försvinner den empati jag känner för folk. Nu säger de inget vettigt i mina öron så det finns inte en social värld för mig att dra mig tillbaka i. Det rör sig bara om brus och vad jag kallar oväsen. I början sökte jag social samvaro i filmer. Det är ju ett slags surrogat för mänskliga interaktioner. Numera får jag denna stimulans från tidningskrönikor och böcker.

Psykiatridiagnosen är förstås klar även i detta fall. Depression förstås. "Drar sig tillbaka", "är inte road av det som brukade glädja honom". Hörde föresten på FT.com att anti-depressiva läkemedel stimulerar celltillväxt i hippocampus. Den plats i hjärnan som är viktig för inlärning. Detta sker via glukokortikoid receptorn och följer inte skillnaderna i effekt mellan olika anti-depressiva vilket kan betyda att man kanske blir tjockskallig av att medicinera mot depression. Själv är jag inte ett dugg deprimerad och får behandling mot "psykos, non ultra descriptus" av personer som tror att allt det jag pratar om är en vanföreställning, kardinalsymptomet för psykos.

Ibland är det bra att repetera det jag sagt tidigare eftersom det kan vara olika personer som läser. Jag vill därför passa på att säga att jag anser mig psykiskt frisk men att någon hoppade på mig och gav mig en psykiatrisk diagnos för att kunna kontrollera mig. Detta är svenska gulag. Man håller undan folk som ingen vill kännas vid och som inte "gör vad man säger" från charader. Eller som "jävlas med sin chef" och som också ofta hör att han har blivit "ihjälslagen totalt". Något som jag troligtvis får höra efter det här inlägget.

Summering av bantning

Sist jag nämnde min bantning hade min viktnedgång till synes avstannat. Eftersom den stabila bedömningen av mitt kaloriintag är normgivande i min bantning så undrade jag hur länge man skulle hålla mina vätskenivåer uppe för att får det och se ut som jag inte hade någon banteffekt. Det är tydligen så att man inte tillåts hålla mycket mer än ett kilo vatten för trendgrafen i mina vikter plottade mot antalet dagar visar på en obenhörlig nedgång på c:a 3hg per vecka sedan vecka 8 i år. Innan dess var viktnedgångarna större och jag gissade att detta hade med glykogenvatten förluster att göra.

Eftersom jag nu har fått en efterlängtad effekt på midjemåttet och stussmåttet så kommer jag att banta med endast 300kcal/dag de närmaste två månaderna för att observera hur trendgrafen för viktminskningen viker av. Nästa steg blir att ta ner trendgrafen till horisontalläget där jag bibehåller en normalvikt med mitt nya sätt att äta på. Min BMI börjar närma sig 20 (63kg, 177cm), väger nu 65kg, vilket är på betryggande avstånd från anorexigränsen på 18,5. Jag är inte speciellt kraftigt byggd så det bör stämma. Vikterna är ju lite osäkra men det verkar som om jag gått ned c:a 8kg från vecka 6 då jag började banta. Detta är mer än 10% av startvikten som var ungefär 73kg.

Frågan är nu om jag kommer att se mer midjefett försvinna samtidigt som viktminskningen avstannar eller blir viktökning på grund av muskelglykogen syntes med samtidig vätskeretention när jag minskar bantbelastningen på kroppen? Det skulle också kunna vara så att detta händer först när bantbelastningen helt upphör? Jag har inte lyckats hitta denna information men den är ju principiellt viktig för personer som försöker träna muskler samtidigt som de bantar. Om bantningen förbrukar allt muskelglykogen så kommer musklerna att ha dålig uthållighet och träningsbarhet? under bantperioden.

En icke ovanlig dag i mitt liv

Det börjar någon gång på småtimmarna med att jag väcks av några vrålapor (alternativt rå-djur) som skriker i "lurarna" att jag är en slav till kommunen och att jag inte har några "pengar". Detta med att jag inte har några pengar har jag förklarat tidigare. Det verkar som om det rör sig om maffians beskydd snarare än kosingen.

Efter dagens initiala bestyr försöker jag sitta och fundera lite. Vrålaporna intensifierar då sin sång som går ut på att störa ut min tankeverksamhet. Och så var jag och röstade på moderaterna igen, trots att jag troligen har sossar i kroppen vilket gör saker och ting besvärliga.

Efter att jag skrivit ett inlägg på min blogg 'janthurinstankar' attackeras jag i lurarna med att det var ett totalt fiasko. Dylika 'uppmuntringar' är väldigt vanliga. De följs ofta av det motsatta för att se skillnaden av min reaktion på "skärmen". Man letar efter en effekt.

Vore tacksam för information som skulle kunna förklara varför någon anser sig vilja betala för konstant passning av min kropp. Effekter upplevs dygnet runt alla dagar på året. Med en mobiltelefonskostnad för tankeöverföringen, "lurarna", så måste en liknande täckning kosta en förmögenhet. Den kan ju knappast vara billigare än mobiltelefonräkningen. Lustigt föresten att Svenska Dagbladet har en artikel idag där de informerar om ett blodigt sätt att se vilket ord en person tänker på när väldigt många människor kan läsa tankar av andra icke-invasivt. Dylika experiment borde inte få utföras enligt en standard etisk kommitté eftersom det går att utföra på ett säkrare sätt.

"Pengar" kan ju för övrigt vara kostnaden för den här vansinniga "stimulansen". Medan jag skriver detta finns en hög volym av oväsen i lurarna.

Herre eller slav?

Jag läser The end of history and the last man från 1992 av Francis Fukuyama. Det finns mycket intressant att diskutera i den boken men för den här bloggen och dess fokus på maktmissbruk så tänker jag främst på den något osmakliga Hegelianska utgångspunkten om hur han ansåg att man skiljer Herre och Slav åt.

En herre är villig att gå i döden för att bevisa att han är en man. Vågar man inte detta så blir man en slav. Nivån på detta resonemang är väldigt ursprunglig och ses hos Masaierna som har ett mandomsprov där de skall gå i envig med ett lejon och överleva. De lurar lejonet att anfalla dem utrustade med ett spjut fäst i marken som lejonet träder sig upp på och omkommer.

I den interna miljö där jag befunnit mig de senaste 11 åren har det ofta förkommit tester på min vilja att vara herre eller slav enligt Hegel. Jag är faktiskt inte en slav då jag arbetar med det jag själv vill på egna pengar även om jag är en ny sorts fånge. Kanske hade jag blivit en slav om jag falerat testerna? Frågan är om den "systemkortsvärld" jag lever i har dessa regler. Jag har tidigare diskuterat möjligheten att någon använts sig av devisen 'det som inte dödar dig gör dig starkare' som kommer från Nietzsche, en annan av den politiskt suspekta trion Hegel, Nietzsche och Marx.

Anti-intellektualism?

Programmet Smartare än en femteklassare vädrar anti-intellektualism. Reell funktionell kunskap nedvärderas till förmån från det som gives i lågstadiet och mellanstadiet. På min ofrivilliga Walraff genom helvetets labyrinter kom jag tidigt i kontakt med folk som påstod att tänkande är farligt. Kan det alltså vara så att makthavande i underjorden, under ytan, har dylika idéer?

Dessa idéer är ju inte på inget sätt nya. Auktoritära regimer i Kina och Mellanöstern kväste ju effektivt utvecklingen vilket gjorde att Europa utvecklades med sitt monoteistiska budskap transmuterat med Aristotelianismen som kanske gjorde att det övernaturligas möjligheter blev möjligheterna för det okända och att detta blev bränsle i den vetenskapliga revolutionen.

De Kinesiska myndigheterna brottas förmodligen med kontrollbegär å ena sidan och vetskapen att utveckling främjas av det fria tänkandet. Kineserna som blivit mer pragmatiska än ursprungslandet USA kanske försöker skapa fria miljöer för innovation som Ryssarna gjort i Moskva. Problemet är dock hur man får maximalt antal personer med förutsättningar intresserade av vetenskapen. Dessa personer kommer ju från alla håll i samhället och därför behövs frihet överallt. Att bara göra sina föräldrar till viljes och inte följa det där nya idéerna som personen i fråga vet är intressanta supprimerar.

Göteborg är en universitetsstad men dess rating är betydligt sämre än Stockholms. Jag missstänker att detta delvis kan bero på underströmmar i samhället som främjar kontroll snarare än frihet. Ett samhälle som hellre använder intelligenta personer som spelbrickor och spelinitierare för underhållning än för produktiv forskning har ingen framtid i en global värld. Ni behöver naturligtvis inte tro detta men jag hålls faktiskt tillbaka intellektuellt med hjälp av den där teknologin som ingen vågar prata om.

Någon har pratat om att vederbörande skall försöka få mig till nivån av den gamla studentexamen. Detta är anmärkningsvärt då jag doktorerat i medicinsk vetenskap. På sistone har man försökt få mig att acceptera en demensdiagnos när schizofrenidiagnosen falerade. Är detta ett utbrett problem har regionen allvarliga problem. Att undanhålla personer med psykiatriska diagnoser trodde jag var Stalinistiskt. Något som hörde till historien men det verkar som om metoden fått en renässans med teknologin som ingen vågar tala om. På Kristallnattsdagen den 9 november 2000 kom man och hämtade mig, bröt sig in i min lägenhet, och satte mig på en sluten psykiatrisk klinik i fem månader, fullt frisk.

Att förnedra vuxna inför barn?

Råkade se på Lasse Kronérs program på TV, Smartare än en femteklassare, på påskhelgen där han utmanar vuxna att komma ihåg vad de lärde sig på låg och mellanstadierna. Det verkar dock som om man i stället för detta letar reda på frågor som hör till barnens nuvarande värld och sätter dit en vuxen på detta som får stå där med skammen, oegentligt, och säga att det inte är smartare än en femteklassare.

För det första är det inte smartheten som mäts och när en Chalmersist som doktorerat och som håller ett job som produktutvecklare på ett förtag inte kan Pippi Långstrumps alla namn faller han pladask och måste förnedra sig inför barnen och hela det svenska folket. Oerhört!

Ett intelligent barn förstår att någonting är fel med programmet när detta händer. Ett ointelligent barn tror att de med nödvändighet är smartare än en dylikt högutbildad person med anseende in landet.

Ibland undrar jag om det här med att öva sig i att förnedra människor inte har blivit en farsot. Den ökade mobbningen i skolan kan ju var uttryck för de så kallade "skolor" där man lär sig fula trick och intimidations teknik. Barnen måst ju ha någon att öva på och det blir medmänniskorna i deras närhet. Själv användes jag som offer till folk i tvättstugan in Bergsjön, Göteborg, under många år för att öva sig på att intimidera. När jag handlade i affären övade man sig på liknande sätt med mig som statist. Allt detta mot min vilja, bör jag kanske tillägga.

Såg på ett program till idag för att konfirmera min utvärdering där en läkare under specialist utbildning åkte ut på stavningen av abborre. Hon trodde som jag att det stavades med ett b. Rättstavning är ju dock inte så angeläget idag med stavningskorrektion på ordbehandlingsprogrammen. Alla barnen stavade detta rätt. Kronér är ju förstås gullig med barnen och det hela väldigt familjärt men humorn är ju egentligen skadeglädje. Den enda sanna glädjen enligt vissa men ej enligt min åsikt. Schadenfreude hittas intressant nog inte i Engelska lexikon.

Det finns ju positiva element i programmet som att vuxna kan få hjälp av barn men förnedringen att oegentligt jämföra barn och vuxna på detta sätt är beklämmande.

Jakten på min sedentära kalorikonsumtion?

I en normal värld skulle det vara enkelt att ta reda på min kalorikonsumtion. För mig är det så att detta visat sig svårt eftersom någon leker med min kroppsvikt via vätskebalansändringar samt med min elektroniska våg. Det är dock en förutsättning för mig att kunna göra detta för att kontrollera min vikt i framtiden eftersom min hunger också är manipulerad. De kriminella svin som för oväsen i mina öron de sista 11 åren har meddelat att en vältränad och smärt kropp skulle vara för intimiderande för mina släktingar. Att orsaka övervikt är för dem att trycka ned mig en smula. En förnedring. Detta är en av Människoförstörelsebolagets huvudsysselsättningar om jag förstått saken rätt.

Förra veckan ville någon förstöra mina siffror genom att kraftigt höja min vikt. Viktserien för förra veckan är i kg: 66,9; 66,8; 67,2; 67,5; 67,5; 67,2; och 67,0. Denna veckas vikter är så långt: 66,8; 66,8; och 67,0. Förra veckans vikter skiljer sig inte signifikant från veckan innan (67,4; 67,4; 67,4; 67,3; 67,3; 67,0; och 67,0) så min bantning tycks ha avstannat.

Tittar man dock på mina insamlade vikter bakåt i tiden upp till 69kg och använder MS Excels regressionsanalys så visar trendlinjen från scatterplotten att jag gått ned med c:a 0,33kg per vecka under denna tid (2 mån). Detta skulle motsvara en bantning på c:a 385 kalorier per dag. Enligt mina beräkningar har jag bantat 455 kalorier per dag i genomsnitt vilket innebär att mitt referensvärde på sedentär förbrukning som beräknas av ett program tillgängligt på nätet kan korrigeras nedåt c:a 70 kalorier till 1730 kalorier per dag. Detta sagt med en reservation för att man har en möjlighet att förflytta mig viktmässigt många kilon utan att jag känner av detta.

Övervikt är ju ett stort hälsoproblem som skapar stora kostnader för samhället. I USA kostar fetma $150miljarder per år. Det sätt som jag har försökt använda mig av genom att via nogrann beräkning av kaloriintaget på Excel programmet kan säkert vara ett bra sätt för många att ta reda på sin förbrukning för att bättre kunna hålla vikten och därmed vara hälsosammare. Det finns hemsidor där man kan göra samma sak om man inte rår på Excel. En gratissida heter myfitnesspal.com. Problemet är att den är anpassad för Amerikansk mat och dess namn. Intressant är att man försöker undvika vägande.